Vintermörker.
Till slut så går det inte att stå emot längre.
Efter månader av nötande med kortare och kortare dagar så tar det ut sin rätt.
MÖRKRET.
Jag har personligen känt mig väldigt pigg under oktober, november och december.
Uppstigning på morgonen har varit lätt och jag har med kraft, kreativitet och energi
tagit mig an dagen.
Men så plötsligt sent i december infinner det sig, en sorts mental trötthet.
Det blir lite trögare att kliva upp, ett glas vin gör mig mer trött än glad.
Att skriva en text på bloggen känns plötsligt svårt och jobbigt.
Exemplena är många.
Det är förstås inget nytt eller unikt fenomen för mig och det är det som är
det intressanta så som jag ser det.
Upplevelsen delas av många och har upplevts förut och det lugnar.
I mitt fall är det ett mentalt tillstånd, den fysiska kraften finns faktiskt där det bevisas
dagligen genom mitt yrke där jag inte märker någon skillnad i kapacitet.
Det är faktiskt så att jag är som piggast efter fysisk aktivitet.
Till mig själv och för alla som känner igen sig finns det massor av tips att ta del av.
(Hänvisar till Kvällstidningarna...)
Jag tror att det bästa är att försöka skratta mycket samt att finna ro i vetskapen om
att det vänder förr eller senare.
Undantaget den som har tid och råd att spendera en månad i solen.
I dessa tider då kreativiteten att spotta ur mig texter inte är den bästa kommer hjälp
från annat håll mycket lägligt.
Dn:s journalist Malin Fransson gjorde 2001 en intervjuserie med mig.
Den var inspirerad av boken "Tisdagarna med Morrie" av Mitch Albom och kallades
för "onsdagarna med Otto". Jag pratade med Malin som lät mig ta del av texterna samt
gav tummen upp för att publicera dem har på bloggen.
De kommer de att läggas ut här en i taget. Min tanke är att kommentera/uppgradera
texterna någon eller några dagar efter publicerandet.
Det kan ju tänkas att mina tankar har ändrats eller att jag inte står för något av
innehållet längre.
Men till dess så håll tillgodo med Kristofer Ottosson v.25år.
